Försäkringsbolagens och Folkpensionsanstaltens ställning vid skadeersättning

Om en försäkrads egendom utsatts för ett brott och ett försäkringsbolag har ersatt de kostnader som brottet orsakat den skadelidande parten, har försäkringsbolaget rätt att driva in retroaktivt det ersatta beloppet av skadevållaren (så kallad regressionsrätt eller med andra ord återkravsrätt). Även Folkpensionsanstalten har återkravsrätt, när det är fråga om till exempel misshandel som lett till att offret fått sjukdagpenning.

Skadevållaren måste ersätta försäkringens självriskbelopp till den skadelidande och skadeersättningsbeloppet till försäkringsbolaget. Medlingsbyrån kan bistå skadevållaren i förhandlingar om ersättningar till försäkringsbolaget. Till följd av medlingen kan försäkringsbolaget sänka ersättningsbeloppet avsevärt, till och med till en fjärdedel av ersättningens dagsvärde.

Vad bör medlaren beakta vid medling om ersättning till försäkringsbolag?

• Eventuella förhandlingar om de ersättningsbelopp skadevållaren ska betala ska föras med de personer som har hand om återkravs- och regressionsfrågor vid försäkringsbolagens huvudkontor.
  Försäkringsbolags kontaktinformation (på finska)
  
  
• Före medlingen ska man utreda vilka försäkringar som berörs, eftersom den målsägande inte kan avtala om skadeersättning för den del som denna får ersättning för genom en försäkring.
  
  
• Det rekommenderas att medlingshandledaren eller den ansvariga personen med skadevållarens samtycke vid behov tar hand om försäkringsbolagets ersättningsfrågor efter medlingen.
  
  
• Då försäkringsbolaget ersätter skadan, kan den målsägande endast avtala om ersättning av självriskandelen vid medling. I det fallet måste det uttryckligen stå i avtalet att ersättningen endast gäller försäkringens självriskandel.
  
  
• När man vid medlingen klargör för skadevållaren försäkringsbolagets krav och deras roll vid ersättningen av skador, får skadevållaren en mer riktig bild av hur stor den uppkomna skadan är, och de krav som försäkringsbolaget senare ställer blir inte en stor överraskning för skadevållaren.
  
  
• I fråga om omyndiga är det skäl att se till att vårdnadshavaren har godkänt ersättningen i förlikningen innan medlingsdokumentet undertecknas.
  
  
• Det är inte nödvändigt att en företrädare för försäkringsbolaget är närvarande vid medlingsförhandlingarna. Diskussionen mellan medlaren och försäkringsbolaget kan ske till exempel per e-post eller telefon.
  
  
• Innan uppgifter som omfattas av tystnadsplikt överlämnas, måste försäkringsbolaget fråga medlaren om den målsägande samtyckt till givandet av uppgifterna (samtycket behöver inte vara skriftligt).
  
  
• När det övervägs vilket ersättningsbelopp som skulle vara rimligt ur skadevållarens perspektiv, ska man ta hänsyn till att ersättningen senare kan förlikas vid domstol med stöd av skadeståndslagen. Man måste särskilt beakta 2 § om en omyndigs skadeståndsskyldighet i 2 kap. i skadeståndslagen.
  Skadeståndslagen (412/1974) (Finlex)
  
  
• Finska försäkringsbolagens centralförbund har tillsammans med personer som har hand om medlingsförfaranden utarbetat en modell för ett förlikningsdokument mellan försäkringsbolaget och skadevållaren.
  Modell för förlikningsdokumentet i avtalet med försäkringsbolaget (rtf, på finska)