Finländarnas penningspel
2007:
Oron för spelproblem ökar - problemen på samma nivå som
tidigare- den största konsumtionen koncentreras till en liten
grupp
Meddelande av Tuukka Tammi, specialforskare, Stakes,
Finland, 11.9.2007
Konsumtionen koncentreras till en liten
grupp
Oron för spelproblem växer
Mängden spelproblem oförändrad, men det största
uppskattade antalet personer som upplevt problem är över 200
000
Det behövs mångsidigare kunskap än vi har i dag
om penningspelens negativa följder
Finländarnas penningspel och de negativa följder som är förbundna
med det utreddes på befolkningsnivå för andra gången våren 2007.
Föregående undersökning gjordes år 2003. Syftet med de upprepade
enkäterna är att få en överblick över finländarnas penningspel, hur
vanligt det är och hur stora penningsummor som satsas samt särskilt
bedöma storleken av problemen med penningspel på befolkningsnivå.
Resultaten från enkäten redovisas i rapporten Suomalaisten
rahapelaaminen 2007 (social- och
hälsovårdsministeriet/Taloustutkimus 2007)
Enkätmaterialet insamlades som telefonintervjuer våren 2007.
Målgruppen utgjordes av finländare över 15 år (utom Åland). För
undersökningen intervjuades 5 008 personer, vilka valts med
slumpmässigt urval ur befolkningsdatasystemet. Materialet viktades
för att motsvara rikets befolkning enligt ålder, kön och
bostadsort. Undersökningen utfördes av Taloustutkimus Oy på uppdrag
av social- och hälsovårdsministeriet. Stakes har deltagit i
genomförandet av undersökningen.
I jämförelse med år 2003 är den allmänna bilden av
penningspelandet ganska oförändrad. Det är ganska vanligt i Finland
att spela penningspel, men den grupp som spelar mycket är liten.
Män spelar betydligt oftare och om större penningsummor än kvinnor.
Enligt undersökningen har 87 % av finländarna (cirka 3,7 miljoner
över 15 år) någon gång i sitt liv spelat penningspel. 73 % hade
spelat under det senaste året. 41 % av befolkningen spelar
åtminstone en gång i veckan och ungefär var tionde spelar flera
gånger i veckan.
De överlägset populäraste spelen är fortfarande Lotto och
Jokeri, därefter följer spelautomater och olika skraplotter.
Nätpoker och andra penningspel som äger rum på Internet spelas
fortfarande i ganska liten utsträckning, men de växer starkt. Under
senaste år har cirka 125 000 personer spelat nätpoker, vilket är 45
000 fler spelare än i uppskattningen som RAY lät göra år 2006.
Konsumtionen
koncentreras till en liten grupp
Både den spelade penningsumman och dess andel av spelarnas
inkomster har ökat. De som spelade minst två gånger i månaden
använder i medeltal 16,40 euro i veckan på spel (13,20 euro år
2003). Totalt använder den här gruppen cirka 137 miljoner euro i
månaden på spel (1,644 miljarder per år), vilket är 5,2 % av deras
tillgängliga inkomster. År 2003 var motsvarande andel 4,1 %. Männen
spelar om ungefär fyra femtedelar av alla pengar.
Fördelningen av den totala konsumtionen är synnerligen sned: en
stor del av spelarna satsar bara lite pengar på spel och en liten
del väldigt mycket. Utgående från befolkningsenkäten kan man
uppskatta att 5 % av spelarna spelar om hälften av alla spelade
pengar.
Oron för spelproblem växer
I jämförelse med undersökningen för fyra år sedan har den mest
betydande förändringen skett i folks åsikter om spelproblem: nästan
två tredjedelar av de svarande anser att problemspelande är ett
allvarligt problem i Finland, medan bara hälften av de svarande år
2003 ansåg att problemet var allvarligt. Enligt folks uppfattning
har spelproblemen också ökat.
Över två tredjedelar av de svarande trodde, att det finländska
systemet, där tre monopol (Fintoto, Veikkaus, RAY) erbjuder
penningspel är ett bra sätt att begränsa spelandets negativa
följder. Å andra sidan kunde en femtedel inte ta ställning till
frågan, vilket också torde vittna om att de negativa följderna av
penningspelande och monopolsystemets roll när det gäller att
förebygga dem fortfarande är ett ganska färskt ämne i den
offentliga debatten.
Mängden spelproblem
oförändrad, men det största uppskattade antalet personer som
upplevt problem är över 200 000
Ungefär 1 % av de svarande bedömde att de själva spelade i
problematisk omfattning. I förhållande till befolkningen motsvarar
detta cirka 38 000 finländare. Sammanlagt 3 procent av dem som
svarade (cirka 124 000 finländare) ansåg att de någon gång tidigare
- men inte längre spelat penningspel i problematisk omfattning. De
svarandes egen uppskattning ligger nära de uppskattningar som man i
undersökningen fick genom att utnyttja frågeformuläret SOGS-R som
klassificerar spelproblemen noggrannare. SOGS-R är ett test som
använts allmänt internationellt vid bedömning av spelproblem inom
befolkningar och som består av 20 olika frågor. Enligt erhållna
poäng klassificeras de svarande som antingen utan problem
relaterade till penningspel eller i olika klasser av
spelproblematiker.
Utgående från undersökningen har spelproblematikernas antal
bibehållits oförändrat: enligt kriterierna i undersökningen år 2003
var den uppskattade andelen av befolkningen 1,5 % eller cirka 65
000 finländare. Det här är ett tal som i offentligheten har använts
när man talat om antalet spelproblematiker.
De andra nyckeltalen från undersökningen år 2007 är inte
jämförbara med 2003 års undersökning. Med den vidaste definitionen
av spelproblem (någon gång under livstiden erfarit problem med
penningspel, med den lägre poänggränsen som gräns dvs. 3-4
riskpoäng) kommer man till att över 5,2 % av befolkningen erfarit
spelproblem (222 000 personer), medan uppskattningen av antalet
spelberoende enligt den snävaste definitionen (under det senaste
året erfarit negativa följder, med den övre poänggränsen som gräns
dvs. fem riskpoäng eller mer) för närvarande ger 1 % av
befolkningen över 15 år (42 000 personer).
De svarande som klassificeras i den högre problemklassen står
för en relativt stor andel av konsumtionen av penningspel: de som
klassificeras som "sannolikt spelberoende" (5 riskpoäng eller mer)
(1 % av befolkningen) står för ungefär en tiondel av all
spelkonsumtion. De, som har lindringare problem med att kontrollera
sitt spelande (3 riskpoäng eller mer; cirka 3 % av befolkningen)
står för ungefär en tredjedel av all konsumtion.
Det behövs mångsidigare
kunskap än vi har i dag om penningspelens negativa följder
Resultaten från befolkningsenkäten om omfattningen av problemen
med penningspel finns det skäl att betrakta som snarast
riktgivande. Den uppskattning av hur stor del av befolkningen som
är spelproblematiker som erhålls med hjälp av SOGS-R-testet är
relativt stor, men resultatet behöver i fortsättningen granskas
kritiskt med hjälp av andra undersökningar och kunskapskällor.
Idag är det ont om uppgifter om penningspelets negativa följder.
En "hård" och konkret indikator på negativa följder av penningspel
är antalet svårt skuldsatta som en följd av spelande, men
tillsvidare syns spelskuldsättning av en eller annan anledning -
inte just alls i statitstik som berör skuldsättning eller i annan
information. En annan problemindikator är antalet personer som
söker sig till hjälpsystemen på grund av spelproblem. Enligt färska
uppgifter är det fortfarande ganska få som söker hjälp.
Penningspelproblemet är en alltmer framträdande samhällelig
fråga, som har börjat uppmärksammas såväl inom politik,
förvaltning, forskning, vård och förebyggande som bland
medborgarna. Som underlag för debatten behövs ytterligare kunskap,
för att man på ett pålitligare sätt än nu ska kunna bedöma om de
negativa följderna av penningspelet är orimligt stora i jämförelse
med den enskilda och samhälleliga nyttan.
Till början |