De nordiska familjerådslagsprojektens ledare och forskare har samarbetat sedan år 2000. På basis av inlägg på de två nordiska familjerådslagskonferenserna har man utarbetat publikationer (se Litteratur). Under år 2001 utarbetade man en gemensam projektansökan.

Familjerådslag - vad innebär den nya metoden inom socialt arbete i de nordiska länderna

Nordiska ministerrådet beviljade år 2002 finansiering för projektet som gick ut på att samla ihop och analysera erfarenheter och forskningsresultat från utvecklingsprojekten i Norden (Danmark, Finland, Norge och Sverige). Projektet kopplades till organisationer som ansvarade för forskning och undervisning i samt utveckling av socialt arbete och till familjerådslagsnätverk på fältet i varje land. Stakes ansvarade för projektets organisering och Tarja Heino fungerade som projektledare. Som sammanfattningar av arbetet producerades nationella "kunskapsbaser" (nationella kunskapsbaser, Suomen tietopohja) och en samnordisk projektpublikation: Familjerådslag i Norden. Erfarenheter, forskningsresultat, reflektioner.

Familjerådslag i ett barnperspektiv - ett nordiskt forskningsprojekt under åren 2003 - 2005

Projektet har fått fortsatt finansiering för att koordinera och samla ihop nordisk forskning, som ser på familjerådslag ur ett barnperspektiv. Forskningen utreder hur barnet upplever familjerådslagsprocessen och hur familjerådslaget påverkar barnets situation (dvs. både hur de olika deltagarna ser att barnets situation förändrats och hur barnet självt upplever sin situation). De centrala frågeställningarna är: Är familjerådslag faktiskt ett barncentrerat arbetssätt? och Tryggar familjerådslag barnets bästa också ur barnets synvinkel? Forskningsplan (rtf, 246 k)

I varje nordiskt land utförs självständiga nationella undersökningar, vars centrala frågor, målgrupper och metoder är jämförbara i en samnordisk granskning. På detta sätt ihopsamlas både ett täckande material och en forskningsgrupp på bred bas som analyserar resultaten. Undersökningarna i de olika länderna och den samnordiska bearbetningen av dem utgör en grund för att besvara frågan vad familjerådslag för med sig i social barnavård (barnskyddet) sett ur barnets perspektiv.