Sjukhusens produktivitetsutveckling 2001-2005

Åren 2001-2005 ökade antalet tjänster som producerades vid universitetssjukhus och centralsjukhus, medan det var nästan oförändrat vid de övriga sjukhusen. Antalet tjänster producerade av universitetssjukhus ökade med 14 procent och tjänster producerade av centralsjukhus med 8 procent. En granskning av sjukhusgrupper visar att produktionen av den specialiserade sjukvårdens tjänster har överförts från så kallade kretssjukhus till centralsjukhus och universitetssjukhus.

Åren 2001-2005 ökade sjukhusens deflaterade produktionskostnader i viss utsträckning mer än vad tjänsteproduktionen ökade under motsvarande period. Ökningen var ganska måttlig vid universitetssjukhusen (18 procent) och de övriga sjukhusen (4 procent), dvs. de så kallade kretssjukhusen, när man beaktar ökningen av antalet tjänster under den motsvarande perioden. Kostnadsökningen i relation till producerade tjänster var störst vid centralsjukhusen. Kostnaderna ökade med 17 procent under granskningsperioden. Granskningen av tidsserien 2001-2005 är emellertid exceptionell, eftersom man utgår från år 2001 när det var läkarstrejk. Det betyder att sjukhusens tjänsteproduktion avvek från det normala.

I alla sjukhusgrupper ökade kostnaderna i samma utsträckning som tjänsteproduktionen under de sista åren av granskningsperioden, nämligen 2004-2005.

Det förekom fortfarande produktivitetsskillnader mellan sjukhusen. År 2005 var den största produktivitetsskillnaden mellan universitetssjukhus och centralsjukhus cirka 20 procent. I gruppen övriga sjukhus var produktivitetsskillnaderna ännu större. I gruppen av övriga sjukhus kunde tjänsteproduktionen och patientstrukturen variera avsevärt mellan olika sjukhus, vilket delvis förklarar de stora produktivitetsskillnaderna. Även sjukhusens registreringspraxis påverkade resultaten.

I produktivitetsgranskningen har man inte beaktat förändringar i patientens hälsotillstånd eller i vårdkvaliteten. Vårdens effektfullhet utreds i Stakes och sjukvårdsdistriktens Perfect-projekt, vars resultat kommer att komplettera sjukhusens produktivitetsdata i fortsättningen.

År 2005 var det ålders- och könsstandardiserade utnyttjandet av tjänster inom den specialiserade sjukvården (exkl. psykiatri) störst i kommunerna i sjukvårdsdistrikten Norra Savolax (21 procent över landets genomsnitt), Södra Österbotten och Södra Savolax (16 procent över landets genomsnitt). Det standardiserade utnyttjandet av tjänster var minst i kommunerna i Jorvs sjukvårdsområde (12 procent under landets genomsnitt) och Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt (10 procent under landets genomsnitt, samt i Helsingfors stad (9 procent under landets genomsnitt).

Läs mer
Tabellbilagor (pdf, 1 110 kt)
Statistikmeddelandet i sin helhet (pdf, 1 392 kt)

Till överst på sidan

Tillbaka till ingångssidan för Benchmarking

Bakgrundsinformation:

Kvalitetsbeskrivning

Arkivet